Jag intresserar mig alltmer för spekulativ fiktion. Samtidigt som jag bara läser gräddan av det enorma utbudet av fantasy (läs: Patrick Rothfuss) så äter jag det mesta inom sci-fi. Senast läste jag Stjärnpesten av Dénis Lindbohm från 1970 någongång. En trevlig liten bok som beskriver människornas livsöden efter att ha blivit instängda i en bunker fallout-style. De får en hårdnackad admiral, rebellgrupper osv samtidigt som jorden utanför dör av ett mystiskt virus.
Jag skulle vilja säga att det var Aniara som fick mig att inse det drömska i sci-fi. Men jag tror att genren fashinerar mig för att den pratar om framtiden. Vi vet inte riktigt var jorden är på väg, och när vi tröttnat på zombies och den kontrollerbara rädslan de innebär måste vi tänka på framtiden. Det är ingen slump att jag inser detta samtigt som det görs större satsningar på rymdfilmer än på väldigt länge. Det ligger i luften.
Jag skulle vilja passa på att tipsa om två böcker som har förändrat mitt sätt att se på framtiden.
The Diamond Age
Utspelar sig på en framtida, splittrad jord. Beskriver målande vad nano-teknologi kan gör med vår värld genom en liten flickas livsöde.
Det häftiga med boken är alla de detaljer som ingår i karaktärernas vardag. Det tar ett tag att sätta sig in i boken, men den är helt fantasktisk och grovt underskattad.
Enders game
Från början en idé om hur stridsträning i 0G går till, nu en klassisk sci-fi med rykten om att bli film och allt vad det innebär.
Handlingen kretsar kring barnet Ender, som börjar på en pilotskola på en rymdstation, här måste han tampas med intriger bland både de andra studenterna och lärarna, samtidigt som han inser att de alla har ont om tid.
Hittade boken på ett forum på nätet, där de diskuterade om det fanns spel med ordentliga rymdstrider. Och vilka rymdstider den erbjuder!
För att avsluta på ett djupt och konstnärligt sätt samt referera till all häftig media jag har konsumerat vill jag tipsa om en film från ISS. Tänker närmast på MASS EFFECT när jag ser den, och längtar ut i rymden.